Fosterbarn?
Eftersom jag hade frågor kring upprepade missfall ska Leif ringa mig för samtal kring detta imorgon. Under de 5 åren vi försökt bli med barn har det inte bara varit svårt att BLI med barn utan jag har även fått 4 konstaterade missfall, varav en druvbörd, i v. 12-14 samt minst lika många gånger ytterligare känt att jag varit gravid innan det gått att testa kring v.4-6. Vad jag vet har detta aldrig blivit utrett (vår fertilitetsläkare i Blekinge var inte så "aktiv" om man uttrycker det milt..). Kanske gör de några tester på RMC för att se så att inga kromosomförändringar spökar. Jag vet inte vad de mer kan hitta som kan orsaka missfall... Någon som vet? Men framför allt vill jag höra med Leif om det finns någon slags statistik på hur tjejer som fått upprepade missfall har lyckats med IVF. Jag vill veta vad mina odds är.
Jag var helt knäckt igår. Grät (högljutt) stora delar av dagen och tyckte att allt var helt hopplöst. Tack för era gulliga kommentarer. Jag var helt inställd på att detta skulle funka på första försöket (särskilt efter att jag fick grav.symptom redan på ruvardag 3) och kände mig otroligt snuvad på konfekten när symptomen försvann ett efter ett... Nu har jag hämtat mig.
Jag vet ju att tjejer har lyckats bli gravida efter flera IVF och FET och emellanåt känns det hoppfullt. Frågan är bara om dessa tjejer har fått flera missfall tidigare och sedan lyckats eller om de aldrig har blivit gravida alls tidigare... Känner ni till något om detta så skriv gärna om det här! Jag behöver höra att det inte är kört.
Just nu känner jag att jag skulle kunna ge VAD SOM HELST för att få ett barn. FAAN att vi inte ställde oss i adoptionskö redan från början när vi märkte att det var svårt att bli med barn!! Men sambon ville inte det då. Igår föreslog han själv att vi skulle göra det! Jag tror dessvärre att vi är för gamla för det nu. Det finns ju åldersgränser för sånt. Han kunde till och med tänka sig att bli familjehem!! Jag har tidigare varit kontaktperson till tre barn, lite med en baktanke om att kanske bli fosterförälder så småningom.. Vi kanske ska satsa på det... ?
Åh, vad jag önskar att jag hade mötts av andra nyheter när jag klickade in på din sida idag.
Jag är så ledsen för din skull och känner så väl igen känslan av uppgivenhet och "panik" : "Jag vill ha ett barn. Nu."
Det finns tyvärr inget att säga så jag försöker mig på en virtuell kram i mörkret.
Gumman då,så ledsamt besked...fan jag vet hur det känns! *Kramar om mycket o länge*
Känns som vi står på samma plattform nu,vi velar hela tiden hit o dit,står som familjehem och tackat nej till 2 fall,så typiskt vilket man ångrar nu men så e livet...
Står i kö på adoption men inte gjort utredningen,maken tvekar o så även jag mellan varven o det känns som vi tvekar så länge så vi kommer mista alla chanser vi har eller har haft...
Lycka till hos leif,kanske ni som jag har en ÄD som sista utväg men som vanligt vart ska man ta pengar ifrån?
Ja inte blir man rik av att längta barn o försöka få till det.
*Mera Kram*
SÅ ledsen för er skull. Kram! :(
Känner starkt med dig. Hade så hoppats på att läsa ord som pluss och positivt...
skickar en kram
Trist att läsa. fan va tungt MEN du har många chanser än. Missfallsutredning brukar inbegripa koagulationstester. hör med läkaren om det.
Det är mitt tips.
När det gäller adoption har stockholm en övre medgivargräns på 45. Du är väl bara 35 typ?
Oj! Vad många gullig kommentarer man möttes av ikväll. Tack.. :)
Tingeling: Ja, nu sitter vi i samma båt ju.. :(
Garbo: Varför tvekar ni när ni fått erbjudande om familjebarn? Hoppas ni fortfarande på egna..?
Stoppsladd: Taaaack.
Tisalen: Taaack du också..
Storken: Koagulationstester har jag aldrig hört talas om. Det ska jag genast skriva upp! Tack för tipset!! Tack även för din formulering BARA 35 :D
Ja vi hoppas eller snarare hoppades...nu e det nog rätt kört m tanke på att min mens uteblir/strular :/
1:a uppdraget gällde 7 mån m sondmatning och det hade passat utmärkt m tanke på att jag e Uska men jag hade precis fått + på stickan så vi tackade nej,2:a uppdraget var nu i höst,en 8 års med ADHD problematik något stökig och vi kände att iom renovering samt 4 hundar så skulle detta inte passa oss men ack så jobbigt att tacka nej man får ju så dåligt samvete känns typ som välja o vraka och det e inte min stil...ja du förstår nog.
*MAssa KRam*
Nej...beklagar verkligen.. *stor varm kram*
