Tom..
Framförallt känns det annorlunda psykiskt. Jag känner mig som mig själv igen. Svårt att förklara men efter att ha varit gravid ett antal gånger men sedan fått missfall så känner jag igen avsaknaden av en viss känsla. En slags hoppfull, nöjd och "allaccepterande" känsla som jag aldrig har haft förutom då jag varit med barn.
Nu påminns jag åter om det jag innerst inne vetat hela mitt liv: jag kommer aldrig att få några egna barn.
Jag vet inte när jag kommer att skriva här nästa gång. Jag får besked på grav.testet på torsdag, så kanske jag skriver en rad då för att bekräfta.. Vi får se. Nu bara gråter jag.
Kära, kära vän. Mina problem känns så små jämfört med hur du har det nu. Åh, vad jag önskar jag kunde knäppa m fingrarna o POFF så vore du gravid eller ännu bättre POFF så hade du en bebis i famnen.
Vet inte mer vad jag kan säga. Det är så svårt. Ämnet är dessutom så laddat att det kan bli så fel.
KRAMAS HÅRT HÄR IAF!
Min IVF-vän där! Jag tänker inte säga att du har fel, och jag tänker inte heller säga att du ÄR gravid för det vore att ljuga för jag VET ju inte. Jag hoppas bara innerligt att du har fel, och att det nu är din tur. Det är bra att vara realistisk, men ge inte upp helt innan du säkert vet. Och om den jävla oturen nu är framme och det inte blev bebis denna gång, så ge inte upp. Ta nya tag sen, när ni orkar och vill. Men där är ni inte än. Ni VET inte än. Jag tänker på er, och önskar det fanns mer jag kunde göra.
Kära gumma,symtomen kan komma och gå hela tiden,vissa dagar e fyllda av tvivel och det är jävligt jobbigt innan man testat men ta nu ett djupt andetag jag lovar att hålla mina tummar för dig annars är det bara bit ihop och på't igen.
Tufft! Jag vet...
/Många Hoppas Kramar :)
Tack, vad ni är gulliga..det värmer verkligen.
Jag vaknade kvart över 4 i morse och sen dess har jag gråtit nästan konstant. Jag vet inte ens om jag fixar att åka och ta blodprovet. Funderar på att hoppa av hela IVF-grejen. Det är för mycket känslor..
Åhhh, jag vet precis hur hemsk den är den där känslan. Hoppas i alla fall att känslan är fel. Om inte, så är det ändå så att någonstans finns den där kraften som du inte känner att du har just nu. Den tar bara en liten paus, för att du skall få vara ledsen också.
/Kram Moooi
