Akuten
En liten stund in i körövningen märkte jag att jag inte kunde se texten till låten vi övade ordentligt. Jag trodde att jag måste ha tittat in i en lampa och att det påverkat synen. Men sen blev det "luddiga" området större och större och till slut kunde jag inte se några ansikten alls. Synstörningen var taggig och blixtrade i vitt när jag blundade. I kroppen kändes det ungefär som precis innan man ska svimma men förloppet var mycket långsammare; från det att det började och tills att det försvann, när jag satt utanför och väntade på att sambon skulle hämta mig, tog det ca 45 minuter.
På vägen hem behövde sambon tanka och frågade mig efter mitt kort med kod. Jag kunde inte komma på koden (som jag annars inte har några problem att komma ihåg). Jag mindes inte heller att jag har en lapp i plånboken med koden på om jag skulle glömma den. Jag försökte även läsa på en skylt där det stod "Ren bil för under 95 kronor!" men fick det flera gånger till "Ren bensin för under 95 kronor" och fattade ingenting.. Mina händer och fötter kändes lite kalla och "stickiga" och jag kände mig allmänt frånvarande.
När vi kom hem skulle jag ringa hem till mamma och berätta vad som hade hänt men när jag försökte säga det så kom det helt andra ord ur min mun! Jag försökte fyra-fem gånger att säga att sambon fick hämta mig från kören för att jag hade fått synrubbningar, men ordet "hämta" blev både "lämna" och "hemma" enligt vad jag minns. Sen kunde jag inte säga sambons namn utan det blev bara "han" och så snubblade jag vidare på orden under hela telefonsamtalet!! Det fick mig att bli riktigt skraj!!! Sambon ringde sjukvårdsupplysningen och min bror som jobbar inom sjukvården och de sa att vi måste åka in till akuten. Lite motvilligt men samtidigt oroliga satte vi oss i bilen vid halv 9.
Vi fick komma in till en sköterska som tog ekg, blodprover (6 rör!!), temp och blodtryck efter bara en halvtimme men sen tror jag att det kom in en olycka för det dröjde tills vid halv ett innan vi fick träffa en läkare. Jag hade två onormala värden: blodproverna visade på något förhöjda vita blodkroppar (vilken en konsultation med en gynläkare visade sig vara normalt efter en IVF-behandling) och ekg visade på "konstiga" (ja, han sa så..) kurvor. Vi gjorde om ekg:t och fick samma kurvor igen och då var de enligt läkaren plötsligt normala!? Han sa att om jag inte hade några symptom från hjärtat så var det bara så mina kurvor ser ut..
Alltså inga svar från proverna på mina symptom.. Det besked vi till slut fick var att det skulle kunna ha varit ett migränanfall. Det är tydligen ganska vanligt med synrubbningar och i sällsynta fall förekommer även talrubbningar. Hittade detta på nätet: Aurafasen kommer innan migränhuvudvärken och kan ge synrubbningar, domningskänslor och talrubbningar.
Det andra förslaget läkaren hade var att det var en biverkning av Lergigan, vilket jag har svårt att se. Enligt FASS är en mindre vanlig biverkning följande: Svårigheter för ögat att ställa om mellan när- och fjärrsyn. Minskat tårflöde. Det känns inte som det jag hade...
Jag var ganska övertygad om att jag hade akut näringsbrist eftersom jag kände mig ungefär som man gör innan man ska svimma, fast under en mer urdragen tid, så jag trodde att jag skulle bli inlagd med dropp. Jag har ju spytt som en liten gris under 1 1/2 vecka och bara kunnat äta vitt bröd och annan "lättäten" mat. Men proverna visade tydligen inte på någon näringsbrist... Istället var vi hemma vid 2 - halv tre inatt.
Migrän är det mest troliga.. Fast jag fick aldrig någon huvudvärk...?
Idag mår jag f.ö. inte särskilt illa =) Det snurrar bara en aning nu när jag har suttit framför datorn en stund.. Tror att jag ska ta mig en tur in till "stora staden" och kanske hälsa på mina pensionerade föräldrar.
Fy vad läskigt! Många kramar till dig, hoppas du mår bättre snart.
lillawi
Gumman ta hand om dig nu,låt maken sköta jobbet/Kram
Men gud vad läskigt! Var nu rädd om dig och ta det lugnt. Kramar
Ja, det var läskigt. Men nu är allt som vanligt igen och jag har mått bra idag.
Det låter som en väldigt obehaglig upplevelse! Hoppas du mår bättre nu. Låter rätt mkt som migrän tycker jag, en kompis till mig fick just talrubbningar och synförändringar en gång när jag var med. Sköt om dig!
Precis sådär blir jag när jag får migrän, exakt!! Så jag tror nog att det var ett migränanfall du hade.. Kram på dig!
Oj oj! Nu har jag läst ditt inlägg. Det låter ju riktigt otäckt. Förstår att du var väldigt rädd.
Hoppas du slipper vara med om detta igen. Det enda jag kan tänka på är att en nerv kommit i kläm, t.ex i ryggmärgen pga yttre påverkan (suttit "knas" alltför länge)och som retar kranialnerverna till tal- och synförmåga. Det kan också vara en tillfällig och oförklarlig överstimulering av nerverna. Kanske en migrän som valde att "släckas ut" istället för att utvecklas. Det är absolut det enda logiska jag kan komma på. Det finns säkert flera möjliga orsaker, men jag kan för litet. Hoppas att det har gått bra nu.
Låter otäckt, men nästan exakt som jag mår när mitt blodsocker går ner. Jag kan då må illa, se mörka eller ljusa fält. Synfältet kan även krympa. Ibland känns det som golvet far upp i ansiktet på mig. Det sticker liksom i kroppen och känns som jag ska svimma när som helst. Jag får minnesluckor, kan inte säga vilken dag det är, glömmer bort namn. Kan inte tolka vad klockan är, kan inte läsa och tolka en enkel text.
Hoppas du mått bra efteråt och slipper fler sådana attacker!