Om att suga på karamellen ...eller att äta upp den
Nu börjar det närma sig ett nytt försök för min egen del och avståndet är inte längre så betryggande.... Mina känslor är blandade.
Det känns läskigt... Tänk om jag hade kunnat få fortsätta sitta i väntrummet i all evighet... Då hade jag åtminstone haft mina förhoppningar kvar. Sätter jag igång och misslyckas igen så har jag kommit ytterligare en bit längre ifrån målet. Sitter jag kvar i väntrummet har jag åtminstone inte sumpat en chans till......
Det känns spännande! Tänk om det lyckas denna gången!! Det finns faktiskt en hel massa 37-åringar som har lyckats bli gravida både på 2:a och 5:e IVF/FET-försöket! Varför skulle inte jag kunna lyckas...? De sa faktiskt efter första misslyckandet att vi trots allt hade goda prognoser att lyckas.... Det handlar bara om tillfälligheter och lite tur.
Min slutsats är - som alltid: JAG MÅSTE SLUTA FUNDERA SÅ MYCKET OCH BARA TA ALLT SOM DET KOMMER! iNGET BLIR BÄTTRE AV ATT JAG FUNDERAR - VARKEN RESULTATET ELLER MiTT PSYKISKA MÅENDE. (DET SENARE BLiR DEFiNiTiVT BÄTTRE AV ATT JAG SLUTAR ATT FUNDERA!)
HUR GÖR MAN FÖR ATT SLUTA FUNDERA?!
Här kommer ett par söta katter:
Förstår hur du känner! Det där med både läskigt och spännande. Det är så mycket lättare - på ett sätt - att sitta i väntrummet. Att gå in, våga gå in, känns som en stor risk, men samtidigt vet man ju - om man inte går in så har man i alla fall ingen chans.
Önskar dig all lycka till inför kommande!! Du har en beundransvärd attityd som jag önskar jag kunde ha lite mer av själv. Kram.
Du har helt rätt inställning. Skriv ned på en lapp, för hade det varit jag så hade jag glömt alla kloka resonemang när jag väl sitter i besöksrummet. Pang på nu!
Det verkar ju vara rena turen om man ska lyckas på första IVF-et. Jag har fått flera kommentarer de senaste dagarna att det här är ju bara första IVF-försöket. Som om personalen är inställda på att man måste testa in rätt sprutdos osv. Jaja. Alltså har du alla möjligheter i världen att få till det nu. Jag kommer att följa dig noggrant.
Kram, Kaica
ps. Så söta katter!!! (även om de antagligen snarare bråkar än kramar varandra) ;-) ds.
Kan man sluta fundera? Distraktioner är alltid bra, men förr eller senare kommer tankarna tillbaka.. Vad peppande jag är. Sorry.
Du har en bra attityd precis som Ting skriver. Du är realist och det tror jag underlättar. Din ivf nu kommer att funka superbra - jag är övertygad!
Inga tanketid idag, eller hur?
Ting: Tack :) Att få höra det från en så klok person som du känns fint!
Kaica: Det är nog en god idé att skriva det på en lapp! (Ja, katterna slåss nog - den svarte ser ut att knuffa den röda ifrån sig av all sin kraft. Haha!)
Åsa: Nej, du har rätt. Funderingarna kommer nog alltid att finnas där även om de inte tjänar någonting till... Men jag kommer iaf alltid att försöka ha som mål att ha så roligt som möjligt i livet och fundera så lite som möjligt. Jag har gått igenom för mycket tråkigheter för att tycka att det är värt att göra situationer värre än vad de behöver vara. Jag vill kunna sitta i min gungstol när jag är 85 och se tillbaka på livet med förnöjsamhet. Med vetskapen att jag gjorde det bästa möjliga av livet. Men det är svårt. Väldigt svårt.
