Dags för uppdatering?
Sanmandragningarna har blivit färre. Antagligen stressar jag mindre för jobb, flytt och annat. (Jag har förresten inte hört något om senaste jobbet på G - skulle ha fått besked igår men de ringde aldrig. Lika bra det känns det som..)
En märkbar förändring på senare tid är mitt psykiska tillstånd. Under hela graviditeten tills för några veckor sedan har jag varit ovanligt "stabil" psykiskt. Jag har inte låtit mig påverkas så mycket av trista saker omkring mig utan klarat av att ta det mesta med en klackspark. Samtidigt har jag varit oerhört blödig och börjat gråta til höger och vänster. Antagligen har allt berott på någon slags graviditetshormon och det har varit så skönt! Dessvärre tror jag att denns gynnsamma effekt av graviditeten börjar avta. Jag känner mig mer som mig själv nuförtiden. Bara att köpa läget!
Men annars mår jag bra och magen växer och knakar! Häromdagen upptäckte jag att jag knappt kan stänga dragkedjan i jackan längre. Snart åker mitt fula tält till Fristadsjacka fram om jag ska kunna hålla mig varm... :-( Tur att man är varmblodig nuförtiden!
Bild från alldeles nyss:
Tjorven härjar omkring i magen på ganska regelbundna tider. För det mesta en stund under förmiddagen, en stund efter lunch och sen större delen av kvällen. Sjunger jag en drudelutt för henne så stillnar hon. Vet inte riktigt hur jag ska tolka det men förhoppningsvis gillar hon det. Jag brukar mest sjunga "lille katt" fast med hemmasnickrad text om lilla Tjorven och om när hon ska titta ut. Jag tänker köpa en speldosa som jag kan sätta mot magen och spela för henne och som sedan ska hänga vid hennes säng.
Dags att fortsätta med dagen!
Fin-fina magen! Jag börjar längta efter att hon skall komma ut nu lilla Rutan så man får se vad det är för en.
Låter som om ni har det bra. Din sångröst e säkert bättre än min, ska inte ens försöka...
av bonnie
Magen ser jättefin ut! Ungefär lika stor som min tror jag, vi är ju nästan på dagen synkade.
Jag känner igen det där du säger om psyket. För några veckor sedan kände jag mig jättehormonstinn och liksom seglade omkring som på små moln. Nu känner jag mig mer som mig själv med vanliga ups and downs... Det kanske signalerar att det börjar dra ihop sig för oss och Rut och Krigarn!
Jag ligger visst en vecka efter dig och Songbird. Kul att läsa och se bilder från någon som är ungefär i samma tid. Min ovetenskapliga teori om att flickmagar har lite av en form som ett päron ser ut att stämma, håller du med?
Jättefin är du :-)
Moooi: Jag längtar också!!
Bonnie: oavsett hur din sångröst låter så älskar naturligtvis ditt barn att höra den!
Songbird: Intressant det där med psyket...
Cinks: Vad kul! Nu ska jag kolla in din blogg! (Kanske stämmer med flickmagen...fast jag tror inte så mycket på sånt där egentligen..)
