MINprovrorsbefruktning

Vistelsen på dagis verkar ha inneburit en morot för Tjorven att få fart på språket. Många nya ord är det. För många för att jag ska minnas alla. Ett urval är dock:

Pucka - pulka. Det ska åkas pulka jämt nuförtiden!
Baan - banan (det började som bonne men utvecklades till nästanrätt)
Titta - titta (en morgon på väg till dagis använde hon titta tillsammans med inte mindre än två (!) andra ord i en liten mening: titta mamma dä! och pekade på lite snö som hamnat i hennes pulka.)
Klappa (med mycket luft tillsammans med l:et) - klappa (det är både hundar, katter och människor som ska klappas)
Tai - tack
Banka - banka (mamma tycker om att bli bankad på ryggen :-) )
Båatha - bada
Bull (mycket luft med l:et) - boll

En annan liten mening som på alldeles sistone har börjar höras väldigt frekvent är:
Jallha (dän) eller Bla ha dän - (jag) vill ha (den)

En annan, som kommer både vid rätt och fel (t ex när man frågar var är tänderna?) tillfällen är:
Dä boota - där borta


Nu kommer jag inte på ett endaste ord till men det är många fler! Hon härmar oss ofta när vi säger saker.

Och så sjunger hon jämt och ständigt. På sitt eget lilla vis..

Jag har försökt påpeka sedan en tid för Tjorven att när man vill upp ( t ex upp i knät på mamma när man är på golvet eller upp från stolen när man ätit färdigt) så bör man inte bara sätta igång och gnälla med armarna viftandes i luften utan man bör försöka förmedla med ord det man vill. Man kan t ex säga upp som är ett enkelt enstavigt ord för en ettåring. Detta utan framgång..tills nu! När hon ansåg sig ha ätit klart sin frukost (mamma var iofs av en annan åsikt men dte är en annan historia..) viftade hon med armarna i luften och sa Opo, opo!

Ett av de nya orden som ofts kommer från Ruts mun nuförtidern är Labatta eller Lawatta. Hon brukar säga det med ljus röst, pekandes och med en menande blick åt mig. När hon vill ha något eller vill visa något. Kanske det betyder Där borta? Bland annat.

Denna vecka håller vi fö på med inskolning på dagis. Idag kommer att vara den första dagen då hon ska vara där hela dagen utan mamma eller pappa. Det har hittills gått både bra och dåligt. Bra när de är inomhus och leker "som vanligt", hon är orädd och framåt. Dåligt när de är ute (antagligen för att hon inte gillar alla kläder - hon kan ju inte röra sig och får bara sitta stilla i en pulka eller vagn). Detta är problematiskt då det är ett utedagis. Dåligt när de ska sova. Hon vill Tappa eller ligga i sin vagn eller hängmatta, inte ligga i en tjock sovsäck ute på en altan på en madrass med en massa andra barn. Men hon vänjer sig väl!