Uppföljning
Tack, tack, tack för alla fina och omtänksamma kommentarer efter gårdagens inlägg!
Idag stannade sambon hemma från jobbet för han hade (enligt egen utsago) feber och var stel i kroppen (han är aldrig hemma från jobbet så det låg säkert någon sanning i det..). Jag var i pappas verkstad och byggde hallhylla (bild kommer senare) samt hos mormor på besök hela dagen och när jag kom hem så hade han faktiskt tapetserat färdigt nästan hela väggen OCH varit ute med hunden en rejäl runda! (han var så klart tydlig med att påpeka hur jobbigt det hade varit...). Vi pratade inte om gårdagens "incident" utan allt var snarare som vanligt och han var "bror duktig". Vi får väl se hur länge det varar denna gången..
Svar på kommentarerna:
Moooi: huvudvärken är faktiskt betydligt bättre idag, tack! Och tack för byrå-komplimangen.
Ting: Tack du också :-)
Kattmamman: Det känns faktiskt som om jag är "redo" för att bara slappna av nu och förberera mig inför själva förlossningen. Nu har jag ju "kontroll" igen och har fixat det nödvändiga som skulle fixas..
Petra: Jag har ställt krav och ställer krav hela tiden ju! Oftast är reaktionen att han blir skitsur men att han egentligen fattar att jag har rätt och så småningom kryper till korset. (Han sa bara häromdagen att jag var den som hade fått honom att fatta att han egentligen var väldigt egoistisk.) Tro det eller ej efter mitt inlägg igår, men han är faktiskt en förhållandevis jämlik och bra sambo (fast det tyckte jag ju så klart inte igår...).
Cinks: Jag lovar!
Tisalen: Jag tror att du har rätt... När ska det sluta vara så....? Jag vill gärna tro att 80-talisterna är lite bättre på det än oss 60 - och 70-talister.
Imorgon ska jag bara besöka barnmorskan och sedan ta det väääldigt lugnt hela dagen, jag lovar! Jag hoppas att Blekinge landstings internpost funkar som den ska för jag hade tydligen glömt min livsnödvändiga barnmorske-informations-mapp på gyn i Karlshamn när jag var där på UL i fredags... De skulle internposta den till min bm idag. Nämnde jag att jag hade gröt i huvudet...?
Idag stannade sambon hemma från jobbet för han hade (enligt egen utsago) feber och var stel i kroppen (han är aldrig hemma från jobbet så det låg säkert någon sanning i det..). Jag var i pappas verkstad och byggde hallhylla (bild kommer senare) samt hos mormor på besök hela dagen och när jag kom hem så hade han faktiskt tapetserat färdigt nästan hela väggen OCH varit ute med hunden en rejäl runda! (han var så klart tydlig med att påpeka hur jobbigt det hade varit...). Vi pratade inte om gårdagens "incident" utan allt var snarare som vanligt och han var "bror duktig". Vi får väl se hur länge det varar denna gången..
Svar på kommentarerna:
Moooi: huvudvärken är faktiskt betydligt bättre idag, tack! Och tack för byrå-komplimangen.
Ting: Tack du också :-)
Kattmamman: Det känns faktiskt som om jag är "redo" för att bara slappna av nu och förberera mig inför själva förlossningen. Nu har jag ju "kontroll" igen och har fixat det nödvändiga som skulle fixas..
Petra: Jag har ställt krav och ställer krav hela tiden ju! Oftast är reaktionen att han blir skitsur men att han egentligen fattar att jag har rätt och så småningom kryper till korset. (Han sa bara häromdagen att jag var den som hade fått honom att fatta att han egentligen var väldigt egoistisk.) Tro det eller ej efter mitt inlägg igår, men han är faktiskt en förhållandevis jämlik och bra sambo (fast det tyckte jag ju så klart inte igår...).
Cinks: Jag lovar!
Tisalen: Jag tror att du har rätt... När ska det sluta vara så....? Jag vill gärna tro att 80-talisterna är lite bättre på det än oss 60 - och 70-talister.
Imorgon ska jag bara besöka barnmorskan och sedan ta det väääldigt lugnt hela dagen, jag lovar! Jag hoppas att Blekinge landstings internpost funkar som den ska för jag hade tydligen glömt min livsnödvändiga barnmorske-informations-mapp på gyn i Karlshamn när jag var där på UL i fredags... De skulle internposta den till min bm idag. Nämnde jag att jag hade gröt i huvudet...?
Kommentarer
Postat av: Petra
Skönt att höra att det inte är så där illa jämt! :-) Och ännu skönare att höra att du faktiskt brukar ställa krav. Vi kvinnor (jag också) brukar ju annars vara väldigt bra på att ikläda oss "martyrrollen" och göra allt själv i hopp om att mannen ska förstå att han också borde göra sin del. Det funkar sällan. ;-)
Trackback
