MINprovrorsbefruktning

Nu när mensen är på gång kommer det även ut rester efter Crinone från mitt underliv. Det ser så äckligt ut att jag nästan spyr! Vita oformliga små och större klumpar med rödbrun "patinering"....ÖRK!!!!

Har nu lyckats ta mig i kragen och boka flygbiljett till Stockholm. Det var länge sen jag flög. Ända sen jag var i Kenya 2003. Ville helst ta tåget eftersom det är WAY miljövänligare men det gick inga tåg så tidigt att jag skulle hinna fram i tid.. Dessutom var det dyrare!?! Genomtänkt miljöpolitik i Sverige....!

Alla mina grav.symptom är som bortblåsta. Har inte ens ömma bröst längre. Jag har iofs inte fått mens än men det kommer när som helst. Det vet jag.

Framförallt känns det annorlunda psykiskt. Jag känner mig som mig själv igen. Svårt att förklara men efter att ha varit gravid ett antal gånger men sedan fått missfall så känner jag igen avsaknaden av en viss känsla. En slags hoppfull, nöjd och "allaccepterande" känsla som jag aldrig har haft förutom då jag varit med barn.

Nu påminns jag åter om det jag innerst inne vetat hela mitt liv: jag kommer aldrig att få några egna barn.

Jag vet inte när jag kommer att skriva här nästa gång. Jag får besked på grav.testet på torsdag, så kanske jag skriver en rad då för att bekräfta.. Vi får se. Nu bara gråter jag.

Jag blir mer och mer säker på att jag kommer att testa negativt imorgon. Här är vad det står på bipacksedeln till Crinome:

Vanliga biverkningar (förekommer hos fler än 1 av 100 användare): Dåsighet, huvudvärk, flytningar från slidan och ömma bröst.

Mina ömma bröst är förmodligen en biverkning och alla andra symptom har försvunnit eller blivit betydligt svagare..

Ja, det känns som jag antar att det känns i alla fall...
De är så stora att de är ivägen överallt.
Dessutom pekar de rakt ut.
Och det innebär som alla förstår att de måste vara väldigt fasta, något de inte varit på mycket länge.
Vilket gör ont.




Sambon klämmer gärna på dom.
Då blir jag arg.

Idag känner jag mig varken gravid eller inte gravid. Har för mycket annat att tänka på. Jag ska börja jobba vilken dag som helst och hoppas bara på att dom snart ringer och talar om NÄR...! Samtidigt ska jag på två sökajobbseminarier i Stockholm i nästa vecka och om 3 veckor. Ska bli trevligt, men det krockar ju lite dumt med mitt nya jobb (som bara är en timanställning, det är därför jag ska på sökajobbseminarium..).

Dessutom räckte inte pengarna till räkningarna denna månaden heller. Så nu har jag länsat hela mitt privata pensionssparkonto. Tack Reinfeldt. Jag sätter mig utanför ditt hus och tigger när jag blir pensionär. Eller kanske redan nästa månad.

Här kommer en rolig bild för att muntra upp stämningen:




Likt va?

Idag har jag mensvärk.................................................................................................................................
Än så länge ingen mens men det känns som om det är på gång.

Dessutom har jag världens huvudvärk.

Nu mår jag illa igen.

........jag hade glömt hur smärtsamt det kan vara att ta av sig behån........ajajajajaj...................

Dag 4 av min embryoruvning fick jag inleda med att duscha en hund som för ca 2000:e gången valt att rulla sig i gödsel. Vi har bara åkrar och ängar omkring huset och närmaste grannarna bor ett par hundra meter bort. Det är en ynnest att bara kunna släppa ut hunden att göra sina behov på morgonen när man är trött (vilket jag kommer att SAKNA när vi flyttar tillbaka till stan...). Problem uppstår dock när bonden har valt att placera sin gödselstack på åkern direkt bakom vårt hus, vilken även tjänstgör som hundens vanliga morgonkissochbajsplats...




Det mest mystiska är att hunden aldrig lär sig att direkt efter gödselrullning kommer obehaglig rengöring. Hunden HATAR verkligen att duscha. Den där Pavlov måste ha haft fel.... Eller så är känslan/doften av själva gödselrullningsakten så fantastikst eurforisk att det inte spelar någon roll vilka följderna blir! (...det kan man ju känna igen ;)





Min hund är ca 10 gånger så stor som hunden på bilden och den vanligaste taktiken när hon VERKLIGEN inte vill göra något är att lägga sig ner och titta rakt ner i marken och låtsas varken se eller höra... Hon är omöjlig att bära och väldigt tung att släpa dit man vill ha henne!

Om själva ruvningen: Illamåendet jag kände igår är borta men jag har fortfarande lite ont i brösten. Har även huvudvärk = (

Hej

Idag är tredje dagen jag "ruvar" på ett embryo. Jag har lite ont i brösten, men det är en vanlig biverkning av Crinone (progesteron) som man sprutar upp i slidan för att fixa en så bra miljö som möjligt för embryot. Annars har jag bara huvudvärk och är lite yr i huvet och trött.

Jag har just läst igenom hela tråden där jag och en massa andra tjejer som går på RMC på UMAS skriver och blottar våra känslor. Kanske därför jag är yr i huvet.....

Orkar inte riktigt hitta på något bra att skriva så här kommer istället ännu en rolig film om en tuff (?) tant hittad på youtube:

Näääää....!!! De har tagit bort den från Youtube! Taskigt. Här kommer en som jag skrattade gott åt igår istället =D (särskilt första och tredje klippet)

Jag har fått jobb......vilket är jättekul, men lite dåligt tajmat eftersom jag ska börja ruva på ett ägg på lördag eller söndag och första arbetsdagen är redan på måndag.............................. Bajs.

Så var det obligatoriska blodprovet taget. Det som ska kolla så att jag tar lagom mycket Gonal F (jag dör om de säger att jag tar för lite för då innebär det att min huvudvärk kommer att bli värre.....). Som alltid när jag tar ett nytt steg i min IVF-behandling kryper känslor av tvivel och vemod fram....bäst att stänga av.




Några av tjejerna på familjeliv.se berättade att de kände sig kriminella när de gick omkring på stan med ett kuvert blod i sin väska som skulle skickas till RMC Malmö. Det gjorde inte jag. Jag var mest orolig för att jag det inte skulle komma fram ordentligt.

När jag köpte frimärke i närmaste tobaksaffär hade de ingen våg så tanten fick gissa. Sen satte hon igång på typiskt jagborpålandet-manér som om vi kände varandra att babbla om varför de inte hade någon våg och varför de inte fick vara ombud till posten längre och blablabla. Det var likadant på hålans arbetsförmedling när jag träffade min handledare för några veckor sedan. Jag trodde att samtalet skulle handla om mig och min arbetslöshet men istället satte tjejen där igång att babbla om att hon minsann var både höger- och vänsterhänt och att hon vid sitt senaste besök hos frisören hade blivit missnöjd med klippningen.... Eh, va? Jag har aldrig träffat människan tidigare..... proffsigt.....

Jag saknar stan........ Bor man på landet för länge blir man utvecklingsstörd....(inget ont om utvecklingsstörda).

Dessa har jag just bakat:

Häromdagen skrev jag ett inlägg om att Apoteket hade strulat till det med mina mediciner. Inlägget hittar du här. Idag när jag kom för att hämta medicinerna som jag hade fått beställa på nytt så hade de hittat medicinerna som de hävdade att jag aldrig beställt. Detta hade de dock inte gjort förräns efter att det beställt nya, vilket innebär att jag nu har mer än dubbelt så mycket medicin än jag behöver..

Jag blev sur och tyckte att det var ytterst inkompetent av dem men tog snällt emot en stor påse full med olika injiceringsvätskor och gick hem.

Ungefär såhär såg jag ut då:




...fast jag hade ingen basker på mig.