Nojjig!
Sen hittade jag denna information på nätet:
"Innan ägget fastnar simmar det omkring i livmodern ett par dagar och fäster sedan på en lämplig plats i livmoderväggen.
Kroppen: Ibland kan det bli en liten blödning "nidationsblödning", ofta förkortat "nid-blödning" i samband med att ägget fastnar och en del kvinnor kan känna ett litet stick i livmoderns slemhinna."
Källa:
Så nu ska jag börja dammsuga som en duktig hemmafru och sluta fundera!!
De där dagarna är fruktansvärda.. Jag har hört om en del som "njuter" av tiden mellan ET och test, men själv har jag alltid plågats till max.
Känna efter, analysera, hoppas, tvivla, förtvivla, hoppas igen, känna efter mera..suck.
Håll ut!
Tack Tingeling...
Hoppas att det snart blir din tur att känna så här igen...
Skit i dammsugningen och ta det lugnt i stället, låt allting "fastna" ordentligt först.
Har inte varit med om samma som du, men fött för tidigt varje gång och första gången så överlevde inte min son.
Har två underbara döttrar, som är vuxna nu, 28 och 31 år gamla (så jag är en riktig "rugguggla") och så har jag två bedårande barnbarn.
När jag väntade mina döttrar så åt jag bricanyl hela tiden för att inte föda för tidigt....Äldsta dottern är född fem veckor för tidigt och den andra fyra veckor.
Jag blev avrådd/förbjuden att utföra sådana sysslor som tex. dammsuga, bara så du vet....
LYCKA TILL!
(Och tack för kommentaren!)
Åsa: Hur överlever man att ens barn dör efter förlossningen??! Det måste vara oändligt många gånger värre än den misär man går igenom efter missfall. Fast man klarar väl mer än man tror... Kram
Å jag vet hur jävla nervigt det är att gå och vänta,jag kände dessa sting varje gång och med resultatet så fäste det ju i så fall :)
Hoppas hoppas hoppas! *KRAM*
spank you =D
