Mat och taskig läkare
På bvc igår var det läkarundersökning förutom den vanliga väg-och-mät. Jag har noterat att Tjorvens viktkurva började på det tjocka mittenstrecket men att den har sakta dalat närmare och närmare det nedre "lägsta-normala-vikt"-strecket de senaste kanske 4 månaderna, så jag har frågat min bm om jag borde oroa mig eller kanske rentav försöka åtgärda det på nåt sätt. Hon har lugnat mig och sagt att allt är i sin ordning så länge hon inte går under "lägsta-normala-vikt"-strecket. Så jag har litat på det. (och gett Tjorven massor med bregott och smör för säkerhets skull - fett är ju bra för hjärnans tidiga utveckling också!)
Igår tog läkaren upp hennes vikt till diskussion. Han såg riktig bekymrad ut och jag blev skraj! Är det nåt fel på vår dotter? Är det nåt fel på oss - ger vi henne för lite mat?! Jag gick direkt i försvarsställning och radade upp allt jag gör för min dotter som är bra! Jag är ingen dålig mamma! Vi är inga dåliga föräldrar!!
Väl...? Han fick mig att känna mig riktigt riktigt liten och osäker.. Och skyldig. Samtidigt kom Mamman-som-försvarar-sitt-barn-intill-döden fram och jag blottade inte min osäkerhet för en sekund! (Haha.. riktigt komiskt nu såhär i efterhand..)
När han föreslog att min bröstmjölk kanske är för "tunn" blev jag riktigt sur. Ska verkligen en läkare sitta och rekommendera att jag ska sluta amma min 6 månaders?! Jag frågade det rakt ut och då sa han naturligtvis nej..
Sen fick jag en känsla av att de (bm också faktiskt!) inte tyckte att det var bra att jag serverar mer hemmalagad mat än industritillverkad till min dotter. Vilket också känns helt uppåt väggarna! Jag har läst på och ger henne en balanserad kost med alla olika näringsämnen! Skulle det vara bättre att servera t ex havregröt som är uppblandad med vetemjöl och maltodextrin (vad nu i all världen det är!) eller mat som behöver emulgeringsmedel och "modifierad" stärkelse...?! Skulle inte tro det...
När läkaren var upptagen med annat frågade jag bm om vi borde vara oroliga på riktigt och då svarade hon diplomatiskt nej och gjorde en min (som läkaren inte såg) som verkligen sa nej....
!!!!!.....................
Jag inser ju att det finns föräldrar som tycker att de gör ett bra jobb men som inte gör det och det är ju läkarens (och bm's) uppgift att upptäcka detta innan skadan är skedd. Men jag är faktisk lite chockad över att han kunde tro att vi skulle missköta vårt barn.......
Det hela avslutades i alla fall med att vi enades om att Tjorvens viktkurvnedgång beror på hennes höga aktivitet. Hon sitter ju inte still en enda sekund! Hon kunde sitta tidigt och nu vill hon sitta eller stå hela tiden! Att ligga ner är urtrist tycker Tjorven. Lägger man henne på mage så ställer hon sig på alla fyra och väger fram och tillbaks - snart kryper hon! Det ska hända nåt hela tiden och allt ska hända NU!
Fina Tjorven.
__________________________________________
Avslutningsvis vill jag även få ut lite ilska genom att berätta att trots att det nu är sambon som är föräldrarledig på 100 % så är det fortfarande jag som "har" Tjorven nästan hela tiden........ Nu är klockan snart halv 11 och jag har "haft" henne hela natten och hela morgonen. Sambon har suttit framför datorn (det har jag också men jag klarar av att ta hand om ett barn samtidigt) och jobbat antar jag. Han skulle bara "avsluta någonting jättesnabbt" för en halvtimme sedan... Han är ju egen företagare nu så han kan ju jobba dygnet runt om han vill. Eller så kan han välja att spendera tid med sin dotter nu när han har 100 % ersättning från försäkringskassan. Han väljer att jobba. Jag är arg.
På fredag ska jag jobba hela dagen. Jag blir borta ca 11 timmar inkl pendling. Ska bli SÅ intressant att se hur sambon reder ut det..............
p.s. Jag har pms. Då är jag ARG!
Den tanken slog mig också -hon rör kanske mycket på sig och som känt är så bränner man ju energi också. Tjorven är säkerligen precis som hon ska.
Antagligen är det så..
Vi var förresten nere på RMC och visade upp underverket idag :-) Träffade Marie och Annika och såg också hon den där läkaren Hanna som höll på att lära sig när vi gick där.
Bry dig inte om BVC och läkaren, du vet bäst! Det är bara att behålla den attityden för det är den enda rätta! Du vet vad tjejen behöver och det är det enda som räknas!!
Förresten - nu vill jag höra; överlevde barn och sambo fredagen tillsammans!!?
Thibb: Det gick hur bra som helst! Hon hade ätit såväl gröt som bröstmjölk på flaska för fulla muggar och bara varit lite gnällig ibland. Men när jag kom hem så accepterade hon inte att jag vek från hennes sida fört en sekund! (vilket fick mig att bli VARM i hjärtat) Med cykel/promenad till/från tågen och förseningar inräknat så var jag borta i exakt 12 timmar! Nästa vecka har jag jobb mån-tors och 1-3 dagar i veckan därpå! Även det i Malmö. Kul!!
