Inlägg nr 2 för idag
Saker som får mig att börjar gråta hejdlöst nuförtiden:
Och mycket mycket mer.......
Är jag gravid eller är jag gravid..?
- När de på radion ber om donationer för att hjälpa de krisdrabbade i Burma och jag inser att jag inte har råd att donera några pengar.
- När Team Cans sjunger Carmina Burana på tv.
- När jag läser om Mooois mammabox.
- När jag får syn på min hund som ligger och myser med minstingkatten som är lite mobbad av de andra katterna.
- När någon vinner pengar på tv och blir så där riktigt glad!
- När en pappa till en, i Kinas jordbävning, försvunnen flicka gråter på nyheterna.
- När någon som öppet blottar sig drabbas av folk som gottar sig i hennes olycka och inte vågar stå för det. Som Åsa.
- När folk från hela världen vill hjälpa de drabbade i Burma men Burmas militärregim inte ta emot hjälpen....!
Och mycket mycket mer.......
Är jag gravid eller är jag gravid..?
Att sova eller att inte sova
Jag har sedan några veckor tillbaka vaknat strax efter kl 05.00 varje morgon. Prick. Utan att någon klocka är satt. Jag bara vaknar. Jag ligger sen vaken i en dryg timme, äter ett par bananer för att inte må illa och läser en stund innan jag somnar om för att vakna igen till klockan ca en halvtimme senare. Detta har jag vant mig vid och det påverkar inte min dag negativt.
Inatt beslutade sig min hjärna för att det var en bra idé att vakna kl 3! Jag åt mina bananer, låg och läste i ett par, tre timmar och lyckades sedan somna om en halvtimme eller så innan klockan ringde.......
Var ska detta sluta..? Tycker inte min hjärna att jag behöver sömn längre...?
..............................................................
Enligt VULet nedan går jag förresten in i vecka 12 idag. Enligt ÄP-dag gör jag det imorgon. Jag vet inte hur jag ska räkna längre...
Inatt beslutade sig min hjärna för att det var en bra idé att vakna kl 3! Jag åt mina bananer, låg och läste i ett par, tre timmar och lyckades sedan somna om en halvtimme eller så innan klockan ringde.......
Var ska detta sluta..? Tycker inte min hjärna att jag behöver sömn längre...?
..............................................................
Enligt VULet nedan går jag förresten in i vecka 12 idag. Enligt ÄP-dag gör jag det imorgon. Jag vet inte hur jag ska räkna längre...
Vinkevink
Det ligger en liten människa i min mage och vinkar febrilt! Jag lever! Jag mår bra!
Oro
Ja, den finns där hela tiden, den där oron.... De runtomkring mig som inte själv lider/har lidit av ofrivillig barnlöshet tycker att jag är dum och tramsig som oroar mig hela tiden, medan mina internetvänner som vet vad jag pratar om förstår. Vilket är skönt. Första bloggen jag läste idag, Fertilitetsturistens, handlade om ett MA för ett år sedan som skett i v 9 + 3. Exakt så gammalt är mitt foster nu....
Varför oroar jag mig då?
1) Illamåendet har kommit och gått de senaste dagarna. Jag har inte på flera veckor haft så långa stunder (flera timmar!) helt utan att må illa. Igår spydde jag inte på hela dagen. Just nu, en timme efter att jag stigit upp, mår jag inte ett dugg illa. Det är ovanligt. Mycket ovanligt.
2) Jag har sedan redan innan jag testade positivt varit oerhört frusen emellanåt. Jag har fått bädda ner mig med min elektriska värmedyna under duntäcket i sängen för att få upp värmen! Det inträffade visserligen i förrgår men även det händer mer och mer sällan.
3) Jag noterade för ett par veckor sedan när björkpollen började härja i området att jag inte kände något av min allergi. Pratade med min barnmorska om det och hon konstaterade att det händer konstiga saker i kroppen när man är gravid. Nu nyser jag och näsan rinner som en droppande kran...
4) Jag går inte upp och kissar varje natt längre. Det gjorde jag i början. Detta är nästan det som oroar mig mest för när jag var på inskrivningen hos barnmorskan och vi pratade om mitt illamående och hur jag tar Lergiganan uttryckte hon sig så här: "När du går upp och kissar på natten vid 2-tiden så tar du den första Lergiganen för dagen." NÄR du går upp och kissar. Som om det är fullkomligt självklart att man ska göra det.
________________________________
Men om jag nu ska försöka se nyktert på båda sidor av myntet så finns det fortfarande graviditetssymptom kvar. Som att:
1) Brösten ömmar rejält för det mesta och är alldeles fasta. De är INTE fasta i "normaltillstånd"...
2) Jag mår illa mer tid än vad jag inte mår illa. Att sitta framför datorn är fortfarande jättejobbigt och just nu känner jag faktiskt mig lite sjösjuk...
3) Jag är känsligare än vanligt och börjar gråta i tid och otid.
4) Jag kan ABSOLUT inte tänka mig att äta vissa saker! Jag köpte en stor påse röda ferraribilar precis innan jag blev gravid, ett av mina favoritgodisar! Påsen ligger framför mig varje jag när jag sitter framför datorn men jag mår illa bara av tanken att stoppa en i munnen!
forts. 4) Även annan mat/dryck som jag normalt älskar får mig nu att rynka på näsan som t ex ett glas rött, en kopp kaffe, fisk, bregott, och mycket mycket annat..
5) Hyn på hela kroppen känns torr och fnasig. Ansiktet är känsligt; jag brukar tvätta ansiktet med tvål och vatten men det gör nästan ont nuförtiden... Ansiktet och ryggen är dessutom fullt av små kvisslor och ofräschheter...
6) Magen är svullen och uppblåst. Jag orkar bara äta små portioner och blir sedan hungrig efter någon timme eller två igen. Försöker jag äta en nästan-normal portion känner jag mig som en Michellingubbe!
7) Bröstvårtorna ömsar skinn. Det har aldrig tidigare hänt i mitt liv och måste väl betyda något..? Skinnet på brösten kliar även konstant och brösten växer fortfarande.
8) Jag klarar INTE av min egen fislukt! Sin egen fislukt brukar man kunna stå ut med hjälpligt men nu är den för mig outhärdlig!! Jag fiser dessutom jättemycket hela tiden.. (Samma sak är det med slemmet som kommer upp från halsen och näsan..)
__________________________________
...det verkar ändå som om symptomen på att jag ÄR gravid fortfarande är fler än de som skulle kunna peka på att jag inte är det..
Ska försöka slappna av nu och njuta av att jag inte mår så illa.
Varför oroar jag mig då?
1) Illamåendet har kommit och gått de senaste dagarna. Jag har inte på flera veckor haft så långa stunder (flera timmar!) helt utan att må illa. Igår spydde jag inte på hela dagen. Just nu, en timme efter att jag stigit upp, mår jag inte ett dugg illa. Det är ovanligt. Mycket ovanligt.
2) Jag har sedan redan innan jag testade positivt varit oerhört frusen emellanåt. Jag har fått bädda ner mig med min elektriska värmedyna under duntäcket i sängen för att få upp värmen! Det inträffade visserligen i förrgår men även det händer mer och mer sällan.
3) Jag noterade för ett par veckor sedan när björkpollen började härja i området att jag inte kände något av min allergi. Pratade med min barnmorska om det och hon konstaterade att det händer konstiga saker i kroppen när man är gravid. Nu nyser jag och näsan rinner som en droppande kran...
4) Jag går inte upp och kissar varje natt längre. Det gjorde jag i början. Detta är nästan det som oroar mig mest för när jag var på inskrivningen hos barnmorskan och vi pratade om mitt illamående och hur jag tar Lergiganan uttryckte hon sig så här: "När du går upp och kissar på natten vid 2-tiden så tar du den första Lergiganen för dagen." NÄR du går upp och kissar. Som om det är fullkomligt självklart att man ska göra det.
________________________________
Men om jag nu ska försöka se nyktert på båda sidor av myntet så finns det fortfarande graviditetssymptom kvar. Som att:
1) Brösten ömmar rejält för det mesta och är alldeles fasta. De är INTE fasta i "normaltillstånd"...
2) Jag mår illa mer tid än vad jag inte mår illa. Att sitta framför datorn är fortfarande jättejobbigt och just nu känner jag faktiskt mig lite sjösjuk...
3) Jag är känsligare än vanligt och börjar gråta i tid och otid.
4) Jag kan ABSOLUT inte tänka mig att äta vissa saker! Jag köpte en stor påse röda ferraribilar precis innan jag blev gravid, ett av mina favoritgodisar! Påsen ligger framför mig varje jag när jag sitter framför datorn men jag mår illa bara av tanken att stoppa en i munnen!
forts. 4) Även annan mat/dryck som jag normalt älskar får mig nu att rynka på näsan som t ex ett glas rött, en kopp kaffe, fisk, bregott, och mycket mycket annat..
5) Hyn på hela kroppen känns torr och fnasig. Ansiktet är känsligt; jag brukar tvätta ansiktet med tvål och vatten men det gör nästan ont nuförtiden... Ansiktet och ryggen är dessutom fullt av små kvisslor och ofräschheter...
6) Magen är svullen och uppblåst. Jag orkar bara äta små portioner och blir sedan hungrig efter någon timme eller två igen. Försöker jag äta en nästan-normal portion känner jag mig som en Michellingubbe!
7) Bröstvårtorna ömsar skinn. Det har aldrig tidigare hänt i mitt liv och måste väl betyda något..? Skinnet på brösten kliar även konstant och brösten växer fortfarande.
8) Jag klarar INTE av min egen fislukt! Sin egen fislukt brukar man kunna stå ut med hjälpligt men nu är den för mig outhärdlig!! Jag fiser dessutom jättemycket hela tiden.. (Samma sak är det med slemmet som kommer upp från halsen och näsan..)
__________________________________
...det verkar ändå som om symptomen på att jag ÄR gravid fortfarande är fler än de som skulle kunna peka på att jag inte är det..
Ska försöka slappna av nu och njuta av att jag inte mår så illa.
New York here we come!
Igår beställde vi en resa till NYC!!! =D
Jag har inte den blekaste aning om hur jag kommer att må i v. 25 och 26 då vi ska åka men det tänker jag inte ta hänsyn till nu! Jag vill till NYC!! Det kommer att vara katastrof om jag mår lika illa då som jag gör nu så det får vi inte hoppas.... Jag frågade min mamma hur hon mådde vid den tiden i sin första graviditet och hon mådde illa. Under sin andra graviditet (jag) mådde hon prima! Det gjorde hon ända fram till förlossningen och jag höll på att komma i taxin. En helt annan historia var det när min storebror föddes! En jobbig, långdragen sådan... Så vi får hoppas att jag mår som när hon väntade mig :s
Tips på mamma- och barnklädes- och prylaffärer i NYC emottages tacksamt!
Illamåendet håller mig i ett stenhårt grepp igen. Jag pallade inte äta en macka innan jag gick och la mig igårkväll och nu får jag betala för det.... Nu har jag dessutom fått en jävligt trist biverkning av att ligga så mycket - jordens huvudvärk HELA tiden! Jag ska börja med lite nackmuskelövningar och hoppas på att det hjälper i det långa loppet - värken kommer tydligt från nacken och övre ryggen. Jag tänker inte ta en enda huvudvärkstablett! Ska nog sluta med Lergiganen också - det hjälper inte mot illamåendet och jag blir jääättetrött av dom och sover hela dagarna. Jag hoppas på akupunkturen nu!
That's all!
P.S. Mammas nya kille på P3 är det roligaste på länge! Särskilt Katla, nycircusartisten =D
Jag har inte den blekaste aning om hur jag kommer att må i v. 25 och 26 då vi ska åka men det tänker jag inte ta hänsyn till nu! Jag vill till NYC!! Det kommer att vara katastrof om jag mår lika illa då som jag gör nu så det får vi inte hoppas.... Jag frågade min mamma hur hon mådde vid den tiden i sin första graviditet och hon mådde illa. Under sin andra graviditet (jag) mådde hon prima! Det gjorde hon ända fram till förlossningen och jag höll på att komma i taxin. En helt annan historia var det när min storebror föddes! En jobbig, långdragen sådan... Så vi får hoppas att jag mår som när hon väntade mig :s
Tips på mamma- och barnklädes- och prylaffärer i NYC emottages tacksamt!
Illamåendet håller mig i ett stenhårt grepp igen. Jag pallade inte äta en macka innan jag gick och la mig igårkväll och nu får jag betala för det.... Nu har jag dessutom fått en jävligt trist biverkning av att ligga så mycket - jordens huvudvärk HELA tiden! Jag ska börja med lite nackmuskelövningar och hoppas på att det hjälper i det långa loppet - värken kommer tydligt från nacken och övre ryggen. Jag tänker inte ta en enda huvudvärkstablett! Ska nog sluta med Lergiganen också - det hjälper inte mot illamåendet och jag blir jääättetrött av dom och sover hela dagarna. Jag hoppas på akupunkturen nu!
That's all!
P.S. Mammas nya kille på P3 är det roligaste på länge! Särskilt Katla, nycircusartisten =D
V. 10 (Obs! Se uppdatering längst ner...)
Idag går jag in i v. 10. Det känns otroligt och osannolikt. Kan det verkligen vara sant...?
Jag har, sedan typ v. 4-5, följt graviditeten i Lennart Nilssons och Lars Hambergers Ett barn blir till och på v. 10 finns följande information:
"När graviditeten går in i tionde veckan (56 dagar efter befruktningen) är embryostadiet avslutat. Hjärtat har slagit i en månad och musklerna har börjat sina första övningar. Alla organ finns på plats, men de är ännu små och omogna och samordningen mellan dem är långt ifrån färdigutvecklad. "
Jag vet att man brukar säga att den mest påtagliga missfallsrisken är över efter v. 12. Men nu kan jag inte låta bli att tänka att om två så avgörande saker händer i v. 10 som att embryostadiet övergår i fosterstadie och att grunden till alla fostrets organ är färdiga, så känns det som att missfallsrisken borde sjunka ganska rejält just NU..? Enligt boken händer inget särskilt i graviditeten i v. 11-12 - det finns inte ens ett eget stycke om de två veckorna! Efter v. 10 heter nästa kapitel v. 13-26. Men det stycket inleds iofs med:
"...nu är den känsligaste delen av graviditeten avklarad; efter tolfte veckan är det relativt ovanligt att råka ut för ett missfall."
Men är det inte lite ologiskt, så säg?! Tror ni inte att "de" har tagit till två extra veckor bara för att vara på den säkra sidan...?
Från och med idag tänker jag tro att missfallsrisken har påtagligt minskats! Nu SKA jag ha barn!!
UPPDATERING kl 11: Hoppsan, hejsan! Här är vi förvirrade och går händelserna i förväg. JAG GÅR IN I V. 9 IDAG - INGET ANNAT............... Fan, då kanske jag ska fortsätta vara liiite orolig för missfall en vecka till.....? Skit också!
Uppdatering kl 12: Idag och igårkväll mår jag betydligt mindre illa än jag gjort tidigare. Jag har visserligen haft perioder även tidigare när jag mått mindre illa, men jag tror inte att de har varat så här länge.. Naturligtvis börjar jag genast fundera på missfall och googlade på "missfall v 9". Den första träffen jag fick berättade att missfallsrisken är störst i v 9-10!!!!!!!!!!!! VA?! Det har jag aldrig hört förut! Jag trodde att risken minskade och minskade ju längre i graviditeten man kom, särskilt med tanke på vad läkaren på RMC sa här.........
Se hela länken om missfall här.
Jag har, sedan typ v. 4-5, följt graviditeten i Lennart Nilssons och Lars Hambergers Ett barn blir till och på v. 10 finns följande information:
"När graviditeten går in i tionde veckan (56 dagar efter befruktningen) är embryostadiet avslutat. Hjärtat har slagit i en månad och musklerna har börjat sina första övningar. Alla organ finns på plats, men de är ännu små och omogna och samordningen mellan dem är långt ifrån färdigutvecklad. "
Jag vet att man brukar säga att den mest påtagliga missfallsrisken är över efter v. 12. Men nu kan jag inte låta bli att tänka att om två så avgörande saker händer i v. 10 som att embryostadiet övergår i fosterstadie och att grunden till alla fostrets organ är färdiga, så känns det som att missfallsrisken borde sjunka ganska rejält just NU..? Enligt boken händer inget särskilt i graviditeten i v. 11-12 - det finns inte ens ett eget stycke om de två veckorna! Efter v. 10 heter nästa kapitel v. 13-26. Men det stycket inleds iofs med:
"...nu är den känsligaste delen av graviditeten avklarad; efter tolfte veckan är det relativt ovanligt att råka ut för ett missfall."
Men är det inte lite ologiskt, så säg?! Tror ni inte att "de" har tagit till två extra veckor bara för att vara på den säkra sidan...?
Från och med idag tänker jag tro att missfallsrisken har påtagligt minskats! Nu SKA jag ha barn!!
UPPDATERING kl 11: Hoppsan, hejsan! Här är vi förvirrade och går händelserna i förväg. JAG GÅR IN I V. 9 IDAG - INGET ANNAT............... Fan, då kanske jag ska fortsätta vara liiite orolig för missfall en vecka till.....? Skit också!
Uppdatering kl 12: Idag och igårkväll mår jag betydligt mindre illa än jag gjort tidigare. Jag har visserligen haft perioder även tidigare när jag mått mindre illa, men jag tror inte att de har varat så här länge.. Naturligtvis börjar jag genast fundera på missfall och googlade på "missfall v 9". Den första träffen jag fick berättade att missfallsrisken är störst i v 9-10!!!!!!!!!!!! VA?! Det har jag aldrig hört förut! Jag trodde att risken minskade och minskade ju längre i graviditeten man kom, särskilt med tanke på vad läkaren på RMC sa här.........
Se hela länken om missfall här.
Inskrivning hos barnmorskan
Har just varit och skrivit in mig hos barnmorskan och även haft ett "livsstilssamtal". Det senare handlade om hur mycket jag i genomsnitt dricker och röker och jag klarade mig inom gränserna för vad som är ok ;)
Hon vägde mig - jag som trodde att jag hade gått ner i vikt efter allt spyende stod på samma som när jag vägde mig sist inför ET eller ÄP eller vad det var i Malmö för några veckor sedan..
Jag fick förresten en bild mailad till mig på det befruktade ägget precis innan ET. Här är alltså första porträttet på mitt blivande barn:
Jag ska börja få akupunktur mot illamåendet fr o m måndag. Hoppas verkligen att det hjälper! Jag är trött på att spy..
Nu ska jag strax åka hem till mina föräldrar där jag tänker fira Valborg tillsammans med dem och min bror och hans tre barn =) Sambon ska på ölfest.
Trevlig Valborg allihopa!!
Hon vägde mig - jag som trodde att jag hade gått ner i vikt efter allt spyende stod på samma som när jag vägde mig sist inför ET eller ÄP eller vad det var i Malmö för några veckor sedan..
Jag fick förresten en bild mailad till mig på det befruktade ägget precis innan ET. Här är alltså första porträttet på mitt blivande barn:
Jag ska börja få akupunktur mot illamåendet fr o m måndag. Hoppas verkligen att det hjälper! Jag är trött på att spy..
Nu ska jag strax åka hem till mina föräldrar där jag tänker fira Valborg tillsammans med dem och min bror och hans tre barn =) Sambon ska på ölfest.
Trevlig Valborg allihopa!!
Helgen...
...har varit bra.
I lördags mådde jag väldigt illa och fick ligga i sängen nästan halva dagen och spy. Igår var alla föräldrar och svärföräldrar här och hjälpte oss med att fixa några saker med huset inför den förestående försäljningen. Då mådde jag ok. Det är som att illamåendet är lite psykiskt betingat. När det händer något brukar jag inte må så illa men när det inte gör det mår jag ofta jätteilla... (fast i fredags hade jag inget alls att göra och då mådde jag knappt illa alls....)
På onsdag ska jag skriva in mig hos barnmorskan.
Dagens bild:
I lördags mådde jag väldigt illa och fick ligga i sängen nästan halva dagen och spy. Igår var alla föräldrar och svärföräldrar här och hjälpte oss med att fixa några saker med huset inför den förestående försäljningen. Då mådde jag ok. Det är som att illamåendet är lite psykiskt betingat. När det händer något brukar jag inte må så illa men när det inte gör det mår jag ofta jätteilla... (fast i fredags hade jag inget alls att göra och då mådde jag knappt illa alls....)
På onsdag ska jag skriva in mig hos barnmorskan.
Dagens bild:
Här kommer en bild på grodan!
Jag ska ha en bebis!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hjälp!
Jag såg en liten knodd med ett flimmrande (snarare än tickande) hjärta på VULet idag. Det är inte klokt. Jag har en liten levande knodd i min mage. JAG. Ofattbart.
Det kommer en UL-bild på underverket senare. Jag glömde det i sambons bil och nu har han kört till jobbet.
Jag var ganska nervös inför VULet. Inte så nervös som jag trodde att jag skulle vara men ändå på gränsen till gråt när de frågade hur det var med mig. Min favoritsyrra Marie var med trots att hon egentligen var på OP idag. Kändes tryggt.
Vi fick syn på fostret ganska direkt. Men under två-tre låååånga sekunder sågs inget tickande hjärta. Sen tryckte han VUL-staven lite närmare och då syntes det tydligt =) Hjärtat var säkert hela 1/5 till 1/4 av kroppens storlek och själva kroppen såg ut som ett knubbigt litet grodyngel. Det vackraste grodyngel jag sett =)
Jag frågade om missfallsrisken nu framöver och han (Leif) sa att den är mycket liten, men att ingen heller kan garantera att jag inte får en tegelsten i huvudet och dör när jag går ut genom sjukhusporten. Nu ska jag försöka sluta oroa mig för det (inte tegelstenen då alltså..).
Nu ska jag vila lite! Vaknade vid fyra inatt och kunde inte somna om..
Kram kram
Jag såg en liten knodd med ett flimmrande (snarare än tickande) hjärta på VULet idag. Det är inte klokt. Jag har en liten levande knodd i min mage. JAG. Ofattbart.
Det kommer en UL-bild på underverket senare. Jag glömde det i sambons bil och nu har han kört till jobbet.
Jag var ganska nervös inför VULet. Inte så nervös som jag trodde att jag skulle vara men ändå på gränsen till gråt när de frågade hur det var med mig. Min favoritsyrra Marie var med trots att hon egentligen var på OP idag. Kändes tryggt.
Vi fick syn på fostret ganska direkt. Men under två-tre låååånga sekunder sågs inget tickande hjärta. Sen tryckte han VUL-staven lite närmare och då syntes det tydligt =) Hjärtat var säkert hela 1/5 till 1/4 av kroppens storlek och själva kroppen såg ut som ett knubbigt litet grodyngel. Det vackraste grodyngel jag sett =)
Jag frågade om missfallsrisken nu framöver och han (Leif) sa att den är mycket liten, men att ingen heller kan garantera att jag inte får en tegelsten i huvudet och dör när jag går ut genom sjukhusporten. Nu ska jag försöka sluta oroa mig för det (inte tegelstenen då alltså..).
Nu ska jag vila lite! Vaknade vid fyra inatt och kunde inte somna om..
Kram kram
En paus i illamåendet...
...verkar det vara idag. Visst mår jag lite illa men det är inte så att jag tror att jag ska spy hela tiden.
Börjar bli tjatigt att skriva hur illa jag mår varje gång jag uppdaterar men det är det som händer i mitt liv just nu. Mår jag riktigt illa kan jag inte göra någonting annat än att sova och titta på tv. Som igår. Men idag ska jag nog försöka ta mig ut och plantera några penséer jag köpte i helgen! Behöver dammsuga också. Får se om jag klarar det..
Dagens bild:
Börjar bli tjatigt att skriva hur illa jag mår varje gång jag uppdaterar men det är det som händer i mitt liv just nu. Mår jag riktigt illa kan jag inte göra någonting annat än att sova och titta på tv. Som igår. Men idag ska jag nog försöka ta mig ut och plantera några penséer jag köpte i helgen! Behöver dammsuga också. Får se om jag klarar det..
Dagens bild:
Trött
Igår hämtade jag ut en burk Lergigan som de skrev ut till mig på RMC mot illamåendet. Efter att ha spytt galla i morse när jag stigit ur sängen tog jag en tablett i samband med att jag tvingade i mig frukost. Jag har sedan sovit tills nu............
Känner för att fortsätta sova men nu måste jag först tvinga i mig lunch.
Känner för att fortsätta sova men nu måste jag först tvinga i mig lunch.
Akupressur!
Inatt, en av gångerna då jag vaknade av att jag behövde kissa mådde jag illa som vanligt. Då kom jag plötsligt att tänka på de akupressurarmband mot åksjuka som jag köpte på apoteket i Sundsvall för 1 1/2 år sedan inför tågresan hem! På vägen upp hade jag blivit rysligt åksjuk.. Jag orkade inte leta fram armbanden mitt i natten, men började massera mig på akupressur-punkterna som sitter tre fingerbredder nedanför varje handflata på underarmarna. Jag tror att det hjälpte! =)
Fick för övrigt en chock när jag gått upp (för sista gången) och hade gjort nr 2. Det var helt rött på pappret när jag torkade mig!!! Den sekunden det tog mig att inse att det berodde på den hela röda paprika jag satte i mig igår var inte kul...
Fick för övrigt en chock när jag gått upp (för sista gången) och hade gjort nr 2. Det var helt rött på pappret när jag torkade mig!!! Den sekunden det tog mig att inse att det berodde på den hela röda paprika jag satte i mig igår var inte kul...
Konstiga drömmar...
Precis som någon kommenterade här så har jag de senaste nätterna drömt väldigt konstigt. Inatt drömde jag bl a att jag var på jakt efter en som kunde göra en total smink make over på mig och se vilken årstid jag var (eller vad det heter). Dessutom köpte jag ett par supertrendiga, utflippade glasögon! Jag som är totalt ointresserad av smink och mode i vaket tillstånd! Dessutom hade jag glömt att ta min Ducoral inför någon resa till exotiskt land som jag skulle göra och sprang omkring och hade panik för det. Mitt i alltihop rymde hunden och sprang omkring ute på åkern bakom vårt hus (som finns på riktigt) bland hur många traktorer och lastbilar som helst! De hade tagit upp ett stort hål i stendumpen/muren som gränsar mellan "vår" åker och nästa, vilket jag av konstig anledning gillade jättemycket!
Natten innan drömde jag att två av mina urgulliga gamla elever från Rosengård hade stulit min väska med kläder, plånbok och mobil! Drömmen började när jag satt med dessa två och en av deras fäder och pratade om det som hänt. Jag fick tillbaka mitt kreditkort men inget mer och var av konstig anledning nöjd med det.. När de gått insåg jag att jag inte fått allt det andra och började panikartat leta efter dem utan resultat! Även här var en resa också inblandad; jag skulle åka till Köpenhamn med min kompis Per. Mitt i paniken satte jag mig på tåget/färjan (ja, det var liksom både och..) utan vare sig kompis Per eller pengar till bijetten. Fick aldrig veta hur det gick eftersom jag vaknade...
Natten innan det hade jag också en konstig dröm men den har jag tyvärr glömt nu..
Illamåendet var lite lindrigare igår eftermiddag. Jag kunde tom följa med sambon iväg i bilen (!) till ett ställe vid havet där vi brukar rasta hunden. På kvällen blev jag vrålsugen på våfflor och åt ett gäng sådana! (Utan grädde och sylt dock..)
Natten innan drömde jag att två av mina urgulliga gamla elever från Rosengård hade stulit min väska med kläder, plånbok och mobil! Drömmen började när jag satt med dessa två och en av deras fäder och pratade om det som hänt. Jag fick tillbaka mitt kreditkort men inget mer och var av konstig anledning nöjd med det.. När de gått insåg jag att jag inte fått allt det andra och började panikartat leta efter dem utan resultat! Även här var en resa också inblandad; jag skulle åka till Köpenhamn med min kompis Per. Mitt i paniken satte jag mig på tåget/färjan (ja, det var liksom både och..) utan vare sig kompis Per eller pengar till bijetten. Fick aldrig veta hur det gick eftersom jag vaknade...
Natten innan det hade jag också en konstig dröm men den har jag tyvärr glömt nu..
Illamåendet var lite lindrigare igår eftermiddag. Jag kunde tom följa med sambon iväg i bilen (!) till ett ställe vid havet där vi brukar rasta hunden. På kvällen blev jag vrålsugen på våfflor och åt ett gäng sådana! (Utan grädde och sylt dock..)
Illamående igen
Nu börjar jag känna mig tjatig, men jag måste ju bara meddela att illamåendet är tillbaka - med besked!
Jag kan bara äta vitt bröd (utan smör - jag som annars älskar bregott!), bananer, coctailtomater, nypon/blåbärssoppa, ibland saltlaktits och lite annat.. Igår blev jag helt plötsligt sugen på en tallrik corn flakes med mjölk och socker och satte glad i hågen i mig en sådan. ...för att en kvart senare spy upp alltihop!
Jag är helt matt och ligger mest hela dagarna men samtidigt kan jag bli otroligt rastlös i benen emellanåt! På förmiddagarna har jag 2 gånger klarat att gå en halvtimmes runda med hunden, men på eftermiddagarna/kvällarna är ryggläge som gäller!
Tack gode Gud att jag är arbetslös (det trodde jag ALDRIG att jag skulle säga!!)
P.S. Vilken TUR att vi inte hittade någon resa till NYC i april - den hade vi ju fått avbeställa!
P.P.S. Jag skulle egentligen till Stockholm på Måndag-Tisdag för ett möte med Trygghetsrådet, men det får jag hoppa över.. Trist, men livet står på vänt för tillfället. Det är bara att köpa läget..
Jag kan bara äta vitt bröd (utan smör - jag som annars älskar bregott!), bananer, coctailtomater, nypon/blåbärssoppa, ibland saltlaktits och lite annat.. Igår blev jag helt plötsligt sugen på en tallrik corn flakes med mjölk och socker och satte glad i hågen i mig en sådan. ...för att en kvart senare spy upp alltihop!
Jag är helt matt och ligger mest hela dagarna men samtidigt kan jag bli otroligt rastlös i benen emellanåt! På förmiddagarna har jag 2 gånger klarat att gå en halvtimmes runda med hunden, men på eftermiddagarna/kvällarna är ryggläge som gäller!
Tack gode Gud att jag är arbetslös (det trodde jag ALDRIG att jag skulle säga!!)
P.S. Vilken TUR att vi inte hittade någon resa till NYC i april - den hade vi ju fått avbeställa!
P.P.S. Jag skulle egentligen till Stockholm på Måndag-Tisdag för ett möte med Trygghetsrådet, men det får jag hoppa över.. Trist, men livet står på vänt för tillfället. Det är bara att köpa läget..
Ont i magen
Varför har jag ont i magen? Det är som en blanding mellan molande värk och stick och hugg på lite olika ställen. Just nu i vänster äggledare, typ.. Inte så ont att jag viker mig dubbel, men det känns... Nästan hela tiden.
Vad betyder det?
Vad betyder det?
Tröööööttttt..............
Jag sitter här vid frukostbordet och försöker vakna. Jag kom i säng sent igår efter en konsert och efterföljande fest med min gospelkör. Sviterna från Fredagens konsert sitter dessutom fortfarande i och jag är SÅ TRÖTT! Naturligtvis vaknade jag vid 7 idag trots att jag hade kunnat sova till 12 om jag så ville - vi ska inte åka till den tredje och, för helgen sista konserten förrän vid 13 idag.
Lite uppdatering om "graviditetsläget": På fredagen kände jag mig gravid. Jag var hungrig under hela dagen och fick småäta hela tiden, och blev sen yr och höll på att svimma under konserten! Dagen efter vaknade jag (ganska) tidigt som vanligt och var vrålhungrig och kände mig bakis...? Till lunch åt jag inte bara upp min egen räkbaguett utan även min kompis Pers systerdotters (som sovit över efter att ha sett Fredagskonserten). Blev åksjuk i bilen direkt när vi skulle åka på en liten utflykt!
Under förberedelserna för kvällens konsert fortsatte jag att känna mig gravid, men sen tror jag att något hände... Själva konserten genomfördes utan svimmningsanfall eller yrsel. Jag tänkte inte så mycket på det men sen under efterföljande fest fick jag helt plötsligt en känsla av att jag inte var gravid längre.... Svårt att förklara känslan men jag kände mig som mig själv igen, som om allt var "som vanligt". Det var inte bara det att jag inte var yr eller lätt illamående längre utan det var något mer... Avsaknaden av illamående kan förklaras med att jag svalde lite färsk hackad ingefära precis innan jag åkte till konsertlokalen, men den där andra känslan vet jag inte hur jag ska förklara på annat sätt...
Jag får helt enkelt vänta och se hur det känns idag. Just nu mår jag visserligen illa men det är inte så konstigt med tanke på hur lite jag sovit och hur mycket jag varit i farten i helgen !
Jag försöker hålla hoppet uppe lite genom att konstatera att jag faktiskt har ont i brösten fortfarande.
Lite uppdatering om "graviditetsläget": På fredagen kände jag mig gravid. Jag var hungrig under hela dagen och fick småäta hela tiden, och blev sen yr och höll på att svimma under konserten! Dagen efter vaknade jag (ganska) tidigt som vanligt och var vrålhungrig och kände mig bakis...? Till lunch åt jag inte bara upp min egen räkbaguett utan även min kompis Pers systerdotters (som sovit över efter att ha sett Fredagskonserten). Blev åksjuk i bilen direkt när vi skulle åka på en liten utflykt!
Under förberedelserna för kvällens konsert fortsatte jag att känna mig gravid, men sen tror jag att något hände... Själva konserten genomfördes utan svimmningsanfall eller yrsel. Jag tänkte inte så mycket på det men sen under efterföljande fest fick jag helt plötsligt en känsla av att jag inte var gravid längre.... Svårt att förklara känslan men jag kände mig som mig själv igen, som om allt var "som vanligt". Det var inte bara det att jag inte var yr eller lätt illamående längre utan det var något mer... Avsaknaden av illamående kan förklaras med att jag svalde lite färsk hackad ingefära precis innan jag åkte till konsertlokalen, men den där andra känslan vet jag inte hur jag ska förklara på annat sätt...
Jag får helt enkelt vänta och se hur det känns idag. Just nu mår jag visserligen illa men det är inte så konstigt med tanke på hur lite jag sovit och hur mycket jag varit i farten i helgen !
Jag försöker hålla hoppet uppe lite genom att konstatera att jag faktiskt har ont i brösten fortfarande.
Fortfarande gravid.......:)
Jag har inte hunnit blogga på ett par dagar men här kommer en uppdatering!
Jag är alltså fortfarande gravid (ta i trä!!) och mår helt ok. Är ganska orkeslös fortfarande, särskilt i benen, och kan bli lite yr på eftermiddagarna. Är väldigt hungrig när det närmar sig matdags men orkar ändå inte äta så mycket... Magen är svullen och när jag stoppar mat i magen som tar ännu mer plats så leder det till andnöd. Jag har även lite ont i brösten och vaknar fortfarande väldigt tidigt om morgnarna! Det känns bra. Jag vill ha någon slags symptom så att jag vet att det inte dött.....
Här varnas den äckelmagade - läs inte vidare i detta stycke om du är en sådan... Idag kom en stor klump Crinone ut när jag var på toa! Den var RIKTIGT ÄCKLIG!! Eftersom Crinonet varit i min kropp ett tag nu så hade partier av klumpen blivit helt grå...... Blä!! Jag blev lite skraj för att det skulle ha börjat mögla eller nåt så jag tvingade mig att lukta på det (!!!!!!). Som tur var kom iaf ingen obehaglig doft.....
Anledningen till att jag inte hunnit blogga de senaste dagarna är att jag har jobbat! Eller jobbat och jobbat...jag har jobbat utan att få lön. Min svägerska som jobbar på ett byggkonsultföretag med miljöprovtagning i Göteborg var här nere tillsammans med sin chef för att göra ett miljökontrollsjobb, eller vad det kan heta, vid en nedlagd betongfabrik där de planerar exploatering. Jag tänker försöka skaffa mig jobb som provtagare på liknande företag i södra Sverige och följde med dem för att få en inblick i hur arbetet går till. Det är på många sätt väldigt likt arkeologi - lika skitigt och hårt arbete och man tar upp provschakt och beskriver undergrunden på samma sätt. Skillnaden är att man letar efter föroreningar istället för efter förhistoriska lämningar.. Det är ju iofs betydligt roligare att hitta förhistoriska lämningar än föroreningar men lönen är bättre och anställningsförhållandena betydligt stabilare!! Jag tänker försöka satsa på det!! Man ska egentligen vara geolog och det är ju inte jag, men jag har indirekt lärt mig geologi genom att jobba som arkeolog. Dessutom kan jag GIS!
Nu kommer jag förmodligen inte att hinna blogga på hela helgen! Anledningen är att min gospelkör firar 20-årsjubiléum och har tre stora konserter idag, imorgon och på söndag! Det ska bli jättekul!!!
Jag är alltså fortfarande gravid (ta i trä!!) och mår helt ok. Är ganska orkeslös fortfarande, särskilt i benen, och kan bli lite yr på eftermiddagarna. Är väldigt hungrig när det närmar sig matdags men orkar ändå inte äta så mycket... Magen är svullen och när jag stoppar mat i magen som tar ännu mer plats så leder det till andnöd. Jag har även lite ont i brösten och vaknar fortfarande väldigt tidigt om morgnarna! Det känns bra. Jag vill ha någon slags symptom så att jag vet att det inte dött.....
Här varnas den äckelmagade - läs inte vidare i detta stycke om du är en sådan... Idag kom en stor klump Crinone ut när jag var på toa! Den var RIKTIGT ÄCKLIG!! Eftersom Crinonet varit i min kropp ett tag nu så hade partier av klumpen blivit helt grå...... Blä!! Jag blev lite skraj för att det skulle ha börjat mögla eller nåt så jag tvingade mig att lukta på det (!!!!!!). Som tur var kom iaf ingen obehaglig doft.....
Anledningen till att jag inte hunnit blogga de senaste dagarna är att jag har jobbat! Eller jobbat och jobbat...jag har jobbat utan att få lön. Min svägerska som jobbar på ett byggkonsultföretag med miljöprovtagning i Göteborg var här nere tillsammans med sin chef för att göra ett miljökontrollsjobb, eller vad det kan heta, vid en nedlagd betongfabrik där de planerar exploatering. Jag tänker försöka skaffa mig jobb som provtagare på liknande företag i södra Sverige och följde med dem för att få en inblick i hur arbetet går till. Det är på många sätt väldigt likt arkeologi - lika skitigt och hårt arbete och man tar upp provschakt och beskriver undergrunden på samma sätt. Skillnaden är att man letar efter föroreningar istället för efter förhistoriska lämningar.. Det är ju iofs betydligt roligare att hitta förhistoriska lämningar än föroreningar men lönen är bättre och anställningsförhållandena betydligt stabilare!! Jag tänker försöka satsa på det!! Man ska egentligen vara geolog och det är ju inte jag, men jag har indirekt lärt mig geologi genom att jobba som arkeolog. Dessutom kan jag GIS!
Nu kommer jag förmodligen inte att hinna blogga på hela helgen! Anledningen är att min gospelkör firar 20-årsjubiléum och har tre stora konserter idag, imorgon och på söndag! Det ska bli jättekul!!!
Testing, testing.......
Det som har gjort att jag inte har kunnat blogga och att ingen har kunnat kommentera på min blogg är att blogg.se skulle "byta plattform". Detta försökte de med i 2 (!!) dygn men insåg sen tydligen att de inte skulle fixa det och återgick till det gamla! Inte ett endaste mail fick man innan eller under tiden utan det högst bristfälliga informationen fanns på deras infosida som var svår att hitta och ibland inte heller gick att logga in på. Jag är minst sagt besviken på blogg.se som ni förstår!
Det jag så gärna ville skriva här och berätta är ju att
Det har redan spridit sig bland mina bloggvänner och IVF-systrar (TACK Moooi för "lånet" av din blogg!!) men jag måste ju skriva det här också!
Nu testar jag att publicera detta inlägg - funkar det så ska jag bara äta frukost sen ska jag skriva varenda smarriga lilla detalj =)
(Uppdatering efter frukost:)
På söndagen fortsatte jag att känna mig inte gravid; jag kände inga som helst av de graviditetssymptom som man vill känna. MEN, jag hade inte heller fått mens så trots att jag sa (skrev) till alla att jag absolut inte trodde att jag var gravid så började jag så smått tänka att jag kanske var det i alla fall!! Visst, min mens kan strula på några dagar fram eller tillbaka men jag kände att det var något annat än mensstrul denna gången... Vågade dock inte tro på det och för att inte bli alltför besviken när jag fick telefonsamtalet där de berättade att jag inte var gravid så intalade jag mig själv att det bara var mensstrul.
På måndagen hade mensen fortfarande inte kommit och jag kände mig dessutom lite yr. Inte illamående men yr... När jag tog mig ut i trädgården för att rensa bort förra årent nedvissnade växter i rabatterna och göra fint så kände jag mig ovanligt orkeslös och lite andfådd. Jag förklarade det med att jag kanske var lite överstimulerad även denna gången men innerst inne tänkte jag att jag nog måste vara gravid i alla fall.
Telefonsamtalet kom vid halv 2. Urgulliga Marie på RMC frågade om vi inte kunde tänka oss att se till att det nya huset som vi ska köpa hade ett extra rum så att bebisen har nånstan att bo. Jag svarade knappt....sa bara lite avvaktande "Jasså, är det så? Vad roligt.." Marie måste ha trott att jag var knäpp... Det är meningen att man ska bli jättelycklig av ett sånt besked! Jag försökte några gånger till med "Åh, vad roligt" men det blev liksom inte med någon riktig glädje i rösten och Marie lät märkbart konfunderad...
Inte vågar jag ropa hej ännu! Mycket kan hända innan jag har en bebis i famnen. VÄLDIGT mycket... Självklart är jag glad - det KAN ju bli en bebis! Men det kommer att bli lättare att överleva ett missfall om jag inte tar något för givet nu. Inte förräns jag sitter med bebisen i famnen... Kanske inte ens då.
Fan, vilka djupa sår man har fått av den här infertilitetshistorien....
Den 24 april ska vi in till RMC och göra ett första VUL. Då ska de se "om det finns nåt hjärta som tickar". Det enda jag kunde tänka på när Marie sa det var de två gånger jag gått till KK resp. barnmorskan för att kolla samma sak och det INTE fanns nåt hjärta som tickade......... Orkar jag gå igenom det fler gånger........?
Det jag så gärna ville skriva här och berätta är ju att
Det har redan spridit sig bland mina bloggvänner och IVF-systrar (TACK Moooi för "lånet" av din blogg!!) men jag måste ju skriva det här också!
Nu testar jag att publicera detta inlägg - funkar det så ska jag bara äta frukost sen ska jag skriva varenda smarriga lilla detalj =)
(Uppdatering efter frukost:)
På söndagen fortsatte jag att känna mig inte gravid; jag kände inga som helst av de graviditetssymptom som man vill känna. MEN, jag hade inte heller fått mens så trots att jag sa (skrev) till alla att jag absolut inte trodde att jag var gravid så började jag så smått tänka att jag kanske var det i alla fall!! Visst, min mens kan strula på några dagar fram eller tillbaka men jag kände att det var något annat än mensstrul denna gången... Vågade dock inte tro på det och för att inte bli alltför besviken när jag fick telefonsamtalet där de berättade att jag inte var gravid så intalade jag mig själv att det bara var mensstrul.
På måndagen hade mensen fortfarande inte kommit och jag kände mig dessutom lite yr. Inte illamående men yr... När jag tog mig ut i trädgården för att rensa bort förra årent nedvissnade växter i rabatterna och göra fint så kände jag mig ovanligt orkeslös och lite andfådd. Jag förklarade det med att jag kanske var lite överstimulerad även denna gången men innerst inne tänkte jag att jag nog måste vara gravid i alla fall.
Telefonsamtalet kom vid halv 2. Urgulliga Marie på RMC frågade om vi inte kunde tänka oss att se till att det nya huset som vi ska köpa hade ett extra rum så att bebisen har nånstan att bo. Jag svarade knappt....sa bara lite avvaktande "Jasså, är det så? Vad roligt.." Marie måste ha trott att jag var knäpp... Det är meningen att man ska bli jättelycklig av ett sånt besked! Jag försökte några gånger till med "Åh, vad roligt" men det blev liksom inte med någon riktig glädje i rösten och Marie lät märkbart konfunderad...
Inte vågar jag ropa hej ännu! Mycket kan hända innan jag har en bebis i famnen. VÄLDIGT mycket... Självklart är jag glad - det KAN ju bli en bebis! Men det kommer att bli lättare att överleva ett missfall om jag inte tar något för givet nu. Inte förräns jag sitter med bebisen i famnen... Kanske inte ens då.
Fan, vilka djupa sår man har fått av den här infertilitetshistorien....
Den 24 april ska vi in till RMC och göra ett första VUL. Då ska de se "om det finns nåt hjärta som tickar". Det enda jag kunde tänka på när Marie sa det var de två gånger jag gått till KK resp. barnmorskan för att kolla samma sak och det INTE fanns nåt hjärta som tickade......... Orkar jag gå igenom det fler gånger........?
